Satsa på bättre elevhälsa

650 miljoner kronor kommer att satsas på bättre elevhälsa under åren 2012-2013. Linköpings kommun och landstinget bör därför omedelbart inleda samarbete och utveckla arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. Det anser folkpartisterna Madelaine Pavlidis och Carina Boberg.

Huvudvärk, stress och risk att utsättas för våld, så mår och upplever Linköpings ungdomar livet och likaså ungdomar i hela landet. Under nästa mandatperiod ska Alliansen i landstinget, i samarbete med länets kommuner, ha kommit en god bit på väg mot en lösning av detta problem.

Hälsovården i skolorna ska förnyas och stärkas med högre personaltäthet och större kompetens, särskilt med inriktning på psykisk ohälsa. Fler sjuksköterskor, psykologer och kuratorer ska tillföras skolorna. Lärare ska få träning i att tidigt uppmärksamma tecken på problem. Utökat samarbete mellan lärare och hälsovården och rutiner för kontakter och samarbete med föräldrar ska införas.

Detta är inte vallöften. Det är grunden för den satsning som måste göras för att vi ska få ungdomar, som mår bra, uppnår bra resultat i skolan och är redo att gå ut i arbetslivet eller till högre studier efter grundskola och gymnasium.

Regeringen satsar, på Folkpartiets initiativ, 650 miljoner kronor på bättre elevhälsa under åren 2012-2013. Det kommer att räcka till cirka 700 nya tjänster. Inte tillräckligt men det tar tid att genomföra de förändringar som krävs och att få den utbildade personal som behövs.

Landsting och kommuner måste också satsa resurser på att vidareutbilda personal på skolor och i primärvården.

Linköpings kommun och landstinget bör därför omedelbart inleda samarbete och sätta igång arbetet med utbildningsinsatser och att utveckla arbetet mot psykisk ohälsa. Målet skall vara att Linköping 2012 är redo att satsa på bättre elevhälsa och få del av de pengar som regeringen fördelar.

Samtidigt kommer samhället att spara pengar på att våra ungdomar mår bra, skolan fungerar och undervisningen ger bättre resultat. I ett vidare perspektiv kommer vi också att kunna tillgodoräkna oss vinster på minskad arbetslöshet, mindre förtidspensioner och kanske det viktigaste - människor med hög livskvalitet.

MADELAINE PAVLIDIS (FP) LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

CARINA BOBERG (FP) KOMMUNFULLMÄKTIGE

Publicerat i Corren den 2010-09-17

 

http://www.corren.se/asikter/debatt/satsa-pa-battre-elevhalsa-5355800.aspx

 

Äldres rätt till gemensamt boende

En av de viktigare frågorna för Folkpartiet i årets valrörelse är rätten för äldre att bo tillsammans. Det finns dock flera infallsvinklar i frågan som Madelaine Pavlidis, folkpartistisk landstingspolitiker belyser.

 

Äldre som har levt ett helt liv tillsammans ska inte behöva skiljas när den ena behöver flytta till ett äldreboende. Många äldre par utsätts för ett onödigt lidande när de tvingas flytta ifrån varandra. Därför är detta en av de viktigaste frågorna för Folkpartiet i årets valrörelse. Det finns dock flera infallsvinklar i frågan.

I mitt arbete som sjuksköterska har jag träffat flera makar som upplever stor trötthet efter att ha vårdat sin anhörig under flera år. De önskar att själva få bo kvar hemma. De behöver "vara sin egen för att orka med livet."

Däremot finns ofta önskemål om ett särskilt boende så nära hemmet som möjligt för att den närstående lätt ska kunna ta sig till boendet och hälsa på.

I många fall tycker makarna själva att den bästa lösningen är att endast den make som har stora vård- och omsorgsbehov flyttar till äldreboendet. Men det kan också vara så att paret inget hellre vill än att fortsätta leva tillsammans.

Att bo tillsammans i ett äldreboende när "bara" den ena maken har stora omsorgsbehov måste alltid vara ett frivilligt val och ett önskemål från båda makarna för att vara aktuellt. I Göteborg erbjuds den friskare maken att göra längre besök och att "provbo" utan att avyttra sin tidigare bostad. En annan lösning kan vara att den ena parten bor på ett demensboende och den andra i en lägenhet i samma hus.

Erfarenheter visar också, att när en frisk make/maka flyttar med på ett äldreboende, att denne fortsätter ta ett stort ansvar för vården av sin närstående och att situationen ofta blir arbetsam både fysiskt och psykiskt för den friskare maken/makan.

Det är viktigt att balansera och nyansera denna debatt för att inte skuldbelägga i de fall där sjukdom och ohälsa gör det svårt eller omöjligt att dela boende den sista tiden. Här måste man med stor känslighet se att det finns olika behov och möjligheter och hitta goda lösningar i varje enskilt fall. I liberal anda ska det vara valfrihet för individen.

"I nöd och lust" kanske inte räknade med så svår ohälsa och sjukdom?

MADELAINE PAVLIDIS

PÅ FP:S LANDSTINGSLISTA

Publicerad i Corren den 2010-09-14

 

http://www.corren.se/asikter/debatt/aldres-ratt-till-gemensamt-boende-5351111.aspx

 

 

Sveriges nya domstolar

I juni förra året fattade riksdagen beslut om att 23 länsrätter skulle bli 12 förvaltningsrätter. Den 15 februari blev länsrätterna förvaltningsrätter. Genom de nya förvaltningsrätterna får domstolarna tillräckligt många mål för att kunna skapa bättre möjligheter till specialisering och en mer effektiv beredningsorganisation.

Länsrätten i Östergötlands län, Länsrätten i Södermanslands län och delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar län lades samman till en domstol i Linköping, Förvaltningsrätten i Linköping.

Den medborgare som tycker att den har drabbats av ett felaktigt myndighetsbeslut kan få sin sak prövad i förvaltningsrätten.
De mål som handläggs spänner över alltifrån överklagande av skattebeslut, ersättning för arbetsskada och beslut om tvångsvård till studiestöd och rätt till särskilt äldreboende.

De flesta målen avgörs efter skriftväxling mellan parterna. Endast ca 15 % av målen avgjordes via muntlig förhandling år 2008. Vid vissa mål reser domstolen själv till platsen för förhandling till ex psykiatrimål då man ofta reser till en sjukvårdsinrättning.

De allmänna förvaltningsdomstolarnas tre instanser är förvaltningsrätten, kammarrätten och regeringsrätten.

Madelaine Pavlidis
Nämndeman i Förvaltningsrätten i Linköping

Publicerad i Linköpings Liberalen maj 2010

Sveriges nya domstolar

I juni förra året fattade riksdagen beslut om att 23 länsrätter skulle bli 12 förvaltningsrätter. Den 15 februari blev länsrätterna förvaltningsrätter. Genom de nya förvaltningsrätterna får domstolarna tillräckligt många mål för att kunna skapa bättre möjligheter till specialisering och en mer effektiv beredningsorganisation.

Länsrätten i Östergötlands län, Länsrätten i Södermanslands län och delar av verksamheten vid Länsrätten i Kalmar län lades samman till en domstol i Linköping, Förvaltningsrätten i Linköping.

Den medborgare som tycker att den har drabbats av ett felaktigt myndighetsbeslut kan få sin sak prövad i förvaltningsrätten.
De mål som handläggs spänner över alltifrån överklagande av skattebeslut, ersättning för arbetsskada och beslut om tvångsvård till studiestöd och rätt till särskilt äldreboende.

De flesta målen avgörs efter skriftväxling mellan parterna. Endast ca 15 % av målen avgjordes via muntlig förhandling år 2008. Vid vissa mål reser domstolen själv till platsen för förhandling till ex psykiatrimål då man ofta reser till en sjukvårdsinrättning.

De allmänna förvaltningsdomstolarnas tre instanser är förvaltningsrätten, kammarrätten och regeringsrätten.

Madelaine Pavlidis
Nämndeman i Förvaltningsrätten i Linköping

Publicerad i Linköpings Liberalen maj 2010

 

Sverige måste bidra med stärkt barnkonvention

Barnen utgör 20 % av befolkningen men de har sällan någon som för deras talan. Barnens rättigheter måste få en starkare ställning. Folkpartiet Liberalerna verkar för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Barnens situation måste sättas i första rummet. Även Barnombudsmannen har tagit ställning för detta. Men det viktiga är att ett sådant ställningstagande måste leda till skillnad i praktiken.

FN: s konvention om barnens rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN: s generalförsamling den 20 november 1989. I dag har nästan alla länder ratificerat Barnkonventionen. Konventionen handlar om det enskilda barnets rättigheter.
Den ger en universell definition av vilka rättigheter som borde gälla för alla barn i världen.

Barnkonventionen är den enda mänskliga rättighetskonvention som saknar en individuell klagomekanism dit privatpersoner kan vända sig för att få upprättelse. Det gör att länder kan bryta mot grundläggande rättigheter utan att riskera sanktioner.

Med hjälp av barnkonsekvensanalyser kan lokala och regionala beslutsfattare arbeta organiserat för att förbättra barns och ungas levnadsvillkor. Genom ett systematiskt arbetssätt ökar möjligheterna att barnens bästa finns med i beslutsprocesser.

Norge gjorde barnkonventionen till lag 2003. Det har lett till att konventionen fått en starkare ställning och har blivit mer känd. Media skriver mer, barn känner bättre till sina rättigheter och domstolar efterfrågar utbildning i barns internationella rättigheter eftersom konventionen kan åberopas i domstol.

I Finland har barnkonventionen varit lag sedan 1991. Island har gjort den till lag i år.
Sverige gjorde Europakonventionen för mänskliga rättigheter till lag 1995. Nu är det är dags att vi också tar steget för att stärka barnkonventionen!

Madelaine Pavlidis
Ledamot landstingsfullmäktige

Publicerad i Linköpings Tidning mars 2010