Kraven på HVB-hem måste skärpas

Det minsta man kan begära är att alla HVB-hem auktoriseras så att de uppfyller vissa minimikrav, skriver Madelaine Pavlidis (FP).

Inspektionen för vård och omsorg, IVO, konstaterar att hälften av personalen på HVB-hem, hem för vård eller boende, saknar relevant utbildning och att behandlingsmetoderna som erbjuds ofta är hemsnickrade och oprövade.
Samhället tar ett stort ansvar när det beslutar att barn ska placeras utanför det egna hemmet. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting måste kommunerna ställa högre krav när de upphandlar HVB-hem.
Alla barn har rätt till en förälder, men ibland fungerar det inte med de biologiska föräldrarna.
Därför har jag en rad förslag på förbättringar. Det minsta man kan begära är att alla HVB-hem auktoriseras så att man vet att de uppfyller vissa minimikrav.
Föräldrarna i familjehem och personalen på HVB-hem måste få mer utbildning och handledning. Dessutom ska de ha tillgång till stödresurser när de känner att det fungerar dåligt med barnet.
Varje barn måste få en egen socialsekreterare som de lätt kan återkomma till när de har funderingar över hur deras vård fortlöper.
Barn som omplaceras ska givetvis få tydlig information om sina rättigheter.
Alla omplacerade barn ska ha en hälsoplan så att man säkert vet att de får tandvård, vaccinationer, synundersökningar och annat.
Varje barn ska även ha en studieplan för skolgång och undervisning.
Allt detta borde vara självklart men IVO:s granskning av 400 hem visar att det inte är så. Utredaren Gunilla Westerdahl ifrågasätter om det finns förutsättningar att ge barnen den hjälp som de behöver!
För att IVO ska anse att vården och omsorgen är god för individen krävs att den är kunskapsbaserad och ändamålsenlig, utförd effektivt och på ett säkert sätt, rättssäker, jämlik samt utförd med respekt för människans integritet och specifika behov.
Jag utgår från att IVO kommer att jaga kommunerna/socialnämnderna som i sin tur jagar HVB-hemmen med blåslampa, så att vi äntligen kan få en vård för placerade barn som uppfyller de krav vi så väl ställer för barnens bästa!

Madelaine Pavlidis Ledamot i landstingsfullmäktige i Östergötlands läns landsting

Folkpartiet

 

Publicerad i Corren den 2013-11-28

http://www.corren.se/asikter/debatt/kraven-pa-hvb-hem-maste-skarpas-6637425.aspx

Alkohol och drogpolicy

Vad gör vi idag i landstinget när det gäller alkohol o drogpolicyn?

Alla medarbetare har ett moraliskt ansvar att agera om någon på arbetsplatsen misstänks vara påverkad av eller missbruka alkohol eller droger.

Om någon träffas påverkad på arbetsplatsen är det viktigt att närmaste chef/arbetsledare underrättas om detta.
Att agera är att bry sig.

Det är väsentligt att alla arbetsplatser i landstinget tar fram sina lokala rutiner som görs väl kända för medarbetarna.

Policyn innehåller bland annat följande
Medarbetarna ska:

·        Känna till vilka åtgärder som gäller i det akuta läget vid misstanke av påverkan av alkohol eller droger.

·        Känna till olika tecken på missbruk.

·        Känna till eventuell ändring av en kollegans beteende och uppträdande.

·        Observera ändring av arbetsprestation.

OBS: Det är mycket viktigt att vid misstanke om missbruk väga in flera tecken och att komma ihåg att beteendena även kan ha andra förklaringar exempelvis en annan sjukdom.

Vid bekräftat missbruk ska en skriftlig handlingsplan med lämpliga stödåtgärder noggrant planeras tillsammans med samtliga berörda parter det vill säga arbetstagaren som missbrukar, chefen, HR-personal.

Arbetet följs upp via Landstingets säkerhetspolicy inom patientsäkerhet, arbetsmiljö RH-check 8 Arbetsmiljö

Information om drogpolicy.

Har medarbetarna fått information om landstingets policy om alkohol och droger?
Finns instruktioner för hur medarbetare ska agera om kollega/chef misstänks vara påverkad av alkohol på arbetsplatsen?
RH-check nr 8 om Arbetsmiljön, den används för uppföljning av arbetsmiljöarbetet både utifrån lagstadgade krav och utifrån krav som finns inom Landstinget .
En sådan uppföljning ska göras av arbetsgivare varje år och dokumenteras skriftligt.

Madelaine Pavlidis
Ledamot i landstingsfullmäktige

Debatterat om detta i landstingsfullmäktige 2013-10-07

 

Protokollsanteckning angående omskärelse av pojkar

Landstingsfullmäktige den 19 juni 2013: Motion angående omskärelse av pojkar

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion angående att Landstinget i Östergötland ska upphöra med att erbjuda och bekosta omskärelse av pojkar om inte medicinska skäl föreligger. Majoriteten ville avslå motionen (fortsätta erbjuda operationer för pojkar).  Jag ”avstod att rösta” och lämnade in följande protokollsanteckning.

”Landstinget ska fortsätta erbjuda omskärelse på icke medicinska grunder, till självkostnadspris, till pojkar när de har uppnått 18 års ålder och då kan göra ett moget övervägande till vad ingreppet innebär”.

Så här resonerar jag. Som tidigare arbetande operationssköterska är jag väl insatt i vikten av erfaren kirurg, god smärtlindring och god hygien vid alla operationer. På Barnavårdcentraler har komplikationer som infektioner, blödningar, svårighet att kissa mm identifierats hos pojkar där ingrepp har utförts av personer som saknar kompetens. Är detta skäl till att sjukvården ska operera dessa pojkar i unga år? Jag anser att Barnavårdcentralerna istället ska fortsätta att informera de nyblivna mödrarna ännu mer om vad som kan gå snett vid eventuella ”köksbordskirurgi operationer”. Vi måste ta hänsyn till pojkarnas integritet och låta dem själva ta beslut om framtida omskärelse.

 

Madelaine Pavlidis

Ledamot i Landstingsfullmäktige

Protokollsanteckning som jag lämnade in den 19 juni 2013 i samband med landstingsfullmäktige

Hälsofrämjande arbetsplats

Vi arbetar för en god, säker och hälsofrämjande arbetsmiljö. Det innefattar stöd till medarbetare avseende rehabilitering, arbetsmiljö, säkerhet, friskvård och livsstil. Det psykiska och det fysiska påverkar varandra.

Det är tungt både fysiskt och psykiskt att arbeta inom hälso- och sjukvården. Det förekommer många tunga och monotona arbetsuppgifter.

När det gäller ergonomi så pågår arbetet systematiskt sedan många år tillbaka och det kommer att pågå även i framtiden.  Det är viktigt för att minimera arbetsskador.  Eftersom besvär till följd av för stora, långvariga eller ensidiga belastningar utgör ett av de största arbetsmiljöproblemen.

Jag ska nu belysa vikten av en hälsofrämjande arbetsplats med hjälp av ergonomin. Det kan vara allt från att lära sig ta mikropauser exempelvis hur man gör avslappningsövningar för nacke, vad man ska tänka på vid datorarbete till hur man bör lyfter en tung patient med bra arbetsteknik. Dessa lärdomar lärs ut och upprepas med praktiska övningar återkommande. Det finns hjälpmedel som ska användas.

Inför upphandlingar så är även ergonomin en parameter som är mycket väsentlig. Till exempel inför upphandling av mycket dyra operationsbord som klarar en vikt på 300 kg. En sjukgymnast fotograferade hur operationspersonal stod vid ett operationsbord. Det gäller att stå nära för att kunna komma åt ordentligt vid operationsingrepp. Dessa fotografier låg till grund för beslut av vilka operationsbord som skulle köpas in. Det var en sjukgymnast från företagshälsovården som var med.

Varje klinik betalar för Företagshälsovården. Det är med tanke på att erbjuda medarbetare den hjälp de behöver.

Vårt landsting har avtal med företagshälsovård Manpower Hälsopartner.

Avtalet omfattar företagshälsovård för medarbetare vid samtliga produktionsenheter inom Landstinget i Östergötland.

De ska tillhandahålla en tidig bedömning för utredning kring behov av åtgärder vid signaler på ohälsa hos medarbetare.

De har ett brett uppdrag: allt från alkohol och drogtester till, stödsamtal, konflikthantering, vaccinationer, arbetsmiljö och säkerhet avseende fysisk arbetsmiljö, t ex inom områdena ergonomi, buller, belysning, kemiska/biologiska hälsorisker, ventilation, klimat, elektromagnetiska fält, strålning till hälsoundersökning och tobaksavvänjning.

Något som också är bra är att arbetsstagaren även kan vända sig till Företagshälsovården utan att först underrätta sin närmaste chef.

Som sagt vi folkpartister arbetar tillsammans i Alliansen och med VL för en god, säker och hälsofrämjande arbetsmiljö.

 

Debatterat om i Landstingsfullmäktige 18 juni 2013
Madelaine Pavlidis

 

 

E-tjänster

Hösten 2012 lanserades en BVC-app. för mobiltelefoner på 1177 som riktar sig till småbarnsföräldrar.

Appen gör det lättare att hålla reda på BVC-besök, vikt- och längdkurvor och allmänna vaccinationer. Den ger också information om barns utveckling i varje ålder.

Andra Web-baserade tjänster där landstinget finns med är:

UMO.se som ska göra det enklare för ungdomar att få information, stöd och råd i frågor som rör sex, hälsa och relationer.
Diabit.se som är ett webbstöd för unga med diabetes. Där finns möjlighet till dialog, bloggar och frågetjänst.
Klamydiatest.nu med möjlighet att beställa hem ett klamydiatest via Internet.
Sms-påminnelser till patienter som skickas ut ett dygn innan det bokade besöket. Det hjälper föräldrarna att komma ihåg tiden. Det har lett till en rejäl minskning av uteblivna besök på barnkliniken.
Även tandvården har sms-påminnelser.

Vårdcentralen Tannefors blev första vårdcentralen som gav sina patienter möjlighet att boka tid direkt på webben via ”Mina vårdkontakter”.

Under 2013 fortsätter införandet av webb-tidbokning på flera vårdcentraler och mottagningar.

Det här var några av de e-tjänster som Folkpartiet tillsammans med Alliansen och Vrinnevilistan har arbetat för.

Madelaine Pavlidis

Ledamot i landstingsfullmäktige

Debatterat om detta i landstingsfullmäktige 2013-04-22

 

 

Hemsjukvårdsreformen

I januari 2014 är det tänkt att en hemsjukvårdsreform ska genomföras i Östergötland. Det innebär att ansvaret för hemsjukvården förs över från landstinget till kommunerna. Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvårdsinsatser som sker i hemmet.

Syftet är att ge patienter och brukare en bättre och mer kontinuerlig hemsjukvård när ansvaret samlas hos en och samma huvudman, i det här fallet hos kommunerna.

Målet är att göra tillvaron enklare och tryggare för invånarna.  I stället för att landstinget ger vissa insatser när en patient vårdas i hemmet och kommunen andra, ska kommunerna få huvudansvaret.

Det här leder till att den som vårdar patienten får en bättre helhetsbild, vilket i sin tur leder till större patientsäkerhet och en ökad trygghet för invånarna.

Grundprincipen är att de som behöver hälso- och sjukvård i hemmet ska få den av kommunen, medan de som kan ta sig till en vårdcentral eller mottagning får vård av landstinget.

Vi har något som heter Tröskelprincipen. Det innebär att den som kan ta sig till landstingets vårdinrättning ska vända sig dit, hälso- och sjukvård i hemmet är till för dem som av hälsoskäl inte kan ta sig till en vårdcentral eller mottagning.

De flesta av landets kommuner har tagit över ansvaret för hemsjukvården från landstingen, och erfarenheter av det är positiva.  Därför finns det ett nationellt mål om att all hemsjukvård i Sverige ska överföras till kommunerna.

Landstinget och de 13 kommunerna i Östergötland har som gemensam ambition att överföra ansvaret för hemsjukvården till kommunal regi. Idag kommer förhoppningsvis vi/landstingsfullmäktige besluta om att hemsjukvården ska tas över av kommunerna. De krävs även att de 13 fullmäktigeförsamlingar i länets kommuner förväntas besluta om detta före den 31 mars för att reformen ska kunna träda i kraft i enlighet med avtalet.  

Den 1 januari 2014 är det tänkt att ske en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Det innebär att landstinget för över pengar till kommunerna för det som motsvarar kostnaden för hemsjukvården.

Då ska en skatteväxling på 25 öre genomföras. Parterna är överens om detta.

Om allt går enligt planen så kommer kommunerna att överta verksamhetsansvaret den 20 januari 2014, syftet med tidsförskjutningen är att skapa goda förutsättningar för en bra och patientsäker övergång, vilket bedömts vara svårare i direkt anslutning till jul- och nyårshelgerna.

Förändringar för medarbetarna

Det pågår en övergripande plan för verksamhetsövergång från landstinget till kommunerna.  Under 2013 kommer vissa medarbetare att bli erbjudna att övergå till en kommun. Exakt vilka som berörs av detta erbjudande kommer inte att vara klart förrän under det här året.

Jag vill också påpeka att flera fackliga organisationer har från början varit med i processen.

Under 2013 finns gott om tid för planering utifrån de nya förutsättningarna.

Ansvarsfördelningen

Hemsjukvård ska vara ett kommunalt ansvar.

Landstinget ansvarar för specialiserad hemsjukvård, konsultativt stöd, sällankompetens (utförs väldigt sällan i hemsjukvården).

Landstinget behåller även ansvaret för alla läkare.

Parterna förbinder sig att göra gemensamma analyser av hur läkarrollen ska tolkas.

Utveckling

Gemensamt utvecklingsavtal ska tecknas mellan landstinget och respektive kommun.

Den reform som genomförs 2014 kommer också att fortsätta genom att parterna fortsätter att bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete.   De forsknings och utvecklingsarenor som finns i länet är viktiga motorer för den fortsatta utvecklingen.

Uppföljning

Parterna är överens om att hemsjukvårdsreformen ska följas upp kontinuerligt och utvärderas om avtalets intentioner uppfylls både i form av medicinska resultat och i upplevd kvalitet och vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Parterna är också eniga om att det finns behov av gemensam avvikelseuppföljning .

Verksamhetsövergång

Jag kan känna en viss oro för vad effekterna blir vid övergången.  Det gäller att samverkan mellan kommunerna och landstinget blir bra.

Många riskanalyser är genomförda för att säkerställa att de identifierade riskerna minimeras i planering och genomförande.

 

Risker specifika för psykiatrisk hemsjukvård

Patienter och närstående som idag får vård i landstingets psykiatri och känner trygghet där vill inte byta till kommunal psykiatrisk hemsjukvård.

Valfriheten begränsas också för patienter som har boendestöd/hemtjänst och därför hänvisas till kommunal psykiatrisk hemsjukvård.

Åtgärd: Personalen som vårdar patienten i landstinget respektive kommunen måste ha ingående kunskap om förändringen och vilka fördelar den medför för att kunna lugna och motivera patienter och närstående att acceptera den nya vårdorganisationen

Gränsdragningen och definitionen av vad som är kommunal hemsjukvård respektive specialiserad psykiatri måste göras tydligare. Hänsyn ska tas till lokala förutsättningar men en gemensam generell princip måste gälla i hela länet. Vidare måste klargöras vilka kriterier som ska uppfyllas då patienten flyttas mellan de olika huvudmännen.

Gediget arbete har genomförts . Mer kommer att ske detta år. Jag har förtroende för processen. Men det gäller att vi följer upp hur det går.

 

Debatterat om i landstingsfullmäktige mars 2013

Madelaine Pavlidis

Översyn av budskapet i kallelser och informationsbrev

Jag är ledamot i en Brukardialog som förra året intervjuade medborgare angående screening.

GCK gynekologisk cellprovskontroll.

Flera av de yngre kvinnorna deltar inte i provtagningen eftersom de är vaccinerade med HPV-vaccin (humant papillomvirus).
Det kan tydas som brister i informationen i kallelsen, eftersom vaccination ska ses som ett komplement till cellprovtagning.

 

På kallelsen står det att undersökningen inte gör ont.
”Det gör ju ont och så säger man att det är smärtfritt!” sa en kvinna.
Ärlighet efterfrågas om att undersökningen kan upplevas som obehaglig.

Idag är det märkligt besked kring avbokning angående cellprovtagning då man hänvisar till drop-in och att tiden inte behöver avbokas även om man inte kan komma den erbjudna tiden.

Mammografi.

Det efterfrågas information på kallelsen om när det gör minst ont under menscykeln att göra screening-undersökning.

Generella kallelser

Kallelser ska vara tydliga. De ska inte innehålla för mycket text. Jag anser att kallelserna måste vara specifika för varje enhet, varje undersökning eller besök.

 

Debatterat om i Landstingsfullmäktige 2013-03-04

Madelaine Pavlidis