Landstingsvalet 2014

Tusen tack ni 355 personer i Linköping som har kryssat mig i Landstingsvalet. Tack även ni 68 personer som har kryssat mig i andra valdistrikt. Jag ska göra mitt bästa för att leva upp till förtroendet.

Det innebär att jag får ytterligare fyra år som ledamot i landstingsfullmäktige även nästa mandatperiod, från november i år och fyra år framåt.

Nu pågår en process angående vilka partier som ska bilda en majoritet och vilka partier som kommer vara i opposition. När lösningen är klar beslutas hur många uppdrag respektive parti får.

Därefter beslutas vilken person som får vilket uppdrag i respektive nämnd, styrelser mm. Det är en process som pågår till nyår. Det är bara landstingsfullmäktige som byter ledamöter nu i november. Ledamöter till andra uppdrag byts ut i januari.

I januari 2015 bildas Region Östergötland. Landstinget i Östergötland och Regionförbundet Östsam slås ihop för att ge arbetet med Östergötlands utveckling större kraft. Hälso- och sjukvården fortsätter att drivas som vanligt, och så kollektivtrafiken som tidigare. Regionen tar även över ansvaret för de regionala utvecklingsfrågorna.

Jag är allt lite nyfiken på vilka ni är som har kryssat mig. Vissa av er har talat om för mig att jag har fått er röst. Men jag får nog fortsätta att vara nyfiken.

Slutligen, än en gång tusen tack för det förtroende och möjlighet ni ger mig att
få fortsätta mitt politiska engagemang inom landstingspolitiken/region Östergötland. Jag känner tacksamhet, ödmjukhet och stolthet inför detta uppdrag.

Madelaine Pavlidis

Vakna upp, män kan vara offer och kvinnor kan vara förövare!

Män utsätts lika ofta för våld i relationer som kvinnor. Det visar resultatet av studien “Psychometric properties of the WHO Violence Against Women instrument in a male population-based sample in Sweden” som är publicerad i BMC Public Health. Undersökningen har gjorts vid Sahlgrenska akademin. Den bygger på olika enkäter om våld i nära relationer. 

Det är ovanligt att en man ses som ett offer. Många vet inte om att män blir slagna av kvinnor eller att de utsätts för psykisk misshandel av sina kvinnliga partner.

Hur är det möjligt att en kvinna kan rå på en man? Jo, hon använder någon form av tillhygge för att kompensera sin ofta mindre kroppsstyrka. De män som har blivit misshandlade uttrycker en djup smärta över vad de har gått igenom. Dessa män upplever att de är en osynlig grupp i samhället.

I landstinget har vi handlingsprogram för omhändertagande vid våld i nära relation. Där utgår man från personen oavsett kön.
Våld i nära relationer är ett vanligt samhällsfenomen som kan ge allvarliga hälsokonsekvenser. Därför är det viktigt att hälso- och sjukvårdens personal vågar fråga om våld och har en beredskap att omhänderta både våldsutsatta män och kvinnor. Grunden för ett bra bemötande är att fråga, lyssna och tro på patientens berättelse.
Bästa sättet att få reda på om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld föreligger är att ställa en direkt fråga. En direkt fråga kan vara: Har din partner slagit eller hotat dig någon gång?
Föreligger våld?

När patienten blir omhändertagen ska samtalet alltid ske i enrum. Efter undersökning ska patienten få hjälp med att få kontakt med kurator och den instans som patienten önskar få kontakt med. Landstinget har uppgifter till flera olika instanser där stöd finns att få exempelvis via mansmottagning.

Även Östgötakommissionen, en kommission för folkhälsa enligt modell från WHO, har som mål att ”utveckla lärande i att våga se och våga fråga om våld och utsatthet”. Jag hoppas att det leder till att fler inom hälso- och sjukvården får upp ögonen för att även män utsätts för våld i nära relationer.

 

Madelaine Pavlidis (FP)

Landstingskandidat
Leg. sjuksköterska

 

HIV/STI-prevention och vården av transpersoner

Häromdagen deltog jag som landstingspolitiker i en debatt angående landstingets arbete med HIV/STI-prevention och vården av transpersoner. Denna vecka pågår ju Regnbågsveckan i Linköping.
Vad är det som framför allt behöver förändras? Jo, BEMÖTANDET!!!

Lite historisk tillbakablick. Tänk dig tillbaka till år 1979. Då fanns det en diagnos angående homosexualitet. Det var mental rubbning. Riksdagsledamoten Barbro Westerholm, Folkpartist, var då generaldirektör för Socialstyrelsen. Barbro var helt klar över vad som behövde göras och var villig att hjälpa till. Barbro mötte motstånd inom Socialstyrelsen men kunde dra det hela i hamn ganska snart och den 19 oktober 1979 förändrades Socialstyrelsens diagnosregister. Nu var det inte längre en sjukdomsdiagnos att vara homosexuell i Sverige. Detta skedde för 35 år sedan. Folkpartiet har lång tradition av arbetet för hbtq-personers mänskliga rättigheter.

För att fånga upp könssjukdomar tidigt behövs fler möjligheter för snabbtester för exempelvis hiv. Det behövs på flera olika platser inom landstinget i Östergötland.
Det är viktigt att tidigt få veta om man har hiv. Det ger möjlighet till bättre vård och behandling. Det bidrar även till minskad smittspridning. Det är också viktigt att det finns erfaren personal på plats för samtal och stöd. Miljön där dessa snabbtester utförs måste kännas trygg.
När det gäller test för både klamydia och gonorre kan man beställa test via webben.

När det gäller HBT-diplomeringen så har Östergötland börjat med utbildning. Meningen är att utbildning ska erbjudas flera kliniker inom landstinget. Konceptet ska utvecklas ytterligare där den första delen av utbildningen ska göras via nätet och därefter en gemensam genomgång med diskussioner och reflektioner. Givetvis kommer detta också att följas upp. I HBT-diplomeringen ingår även bemötandet av transpersoner. HBT-diplomeringen syftar till att vi på ett ännu bättre sätt kan bemöta personer inom hbt-gruppen.
Utbildningen innehåller teori, diskussion och praktiska övningar. Ett vanligt problem är att man i samhällsfunktioner utgår från att alla lever som heterosexuella och ställer frågor utifrån det. Det kan göra att patienten inte känner sig sedd som den är och att samtalet handlar om fel saker.

Vi är alla unika individer och det gäller ända till livets slut. Äldre hbt-personer möter fortfarande fördomar och diskriminering. De är också barn av en generation i vilken många inte vågat komma ut. Nyckeln till gott bemötande och trygghet för hbt-personer inom äldreomsorgen är personalens hbt-kompetens. Intolerans föds ur okunskap. Därför behövs mer kunskap.

En av anledningarna till transpersoners psykiska ohälsa är att föreställningar om kön sitter så djupt i den egna personligheten. En transsexuell person växer upp med känslan av att vara i fel kropp och att bli sedd för någon annan än han eller hon egentligen är.
Jag tror att det stora problemet, när det gäller omhändertagandet av transpersoner, ligger i dels innan de kommer till ett utrednings team samt efter att de är färdigopererade, dvs inte finns i vårdkedjan. Det är när de får en urinvägsinfektion och går till vårdcentralen där ingen vet vad transsexualism är och som därför inte vågar ta hand om patienten som det verkligen kan uppstå problem.

KUNSKAP och bättre BEMÖTANDE är nyckeln till ett bättre omhändertagande när det gäller människor inom HBT-gruppen.

Madelaine Pavlidis, FP
Landstingspolitiker
Leg. sjuksköterska

Barnens helvete, krig

Hur är det möjligt att vuxna med berått mod kan döda så många barn och skada så många barn i flera olika krigshärjade områden?

Hur kan det vara möjligt att vuxna i dessa länder tar beslut och därefter genomför beslut som slår så hårt mot barnen?

Se framför dig barnens rädsla inför vad som kan hända, vad som har hänt och vad som på nytt kan hända.
Hur mammor och pappor försöker att inte visa sin rädsla inför barnen. Men barn förstår. Subtilt känner de av de vuxnas skräck.

Barnens hem blir söndersprängda. Barnens minne från när familjen lekte, åt mat tillsammans är blott ett minne. Inga mer middagar tillsammans. Kanske pappa/mamma/syskon inte finns mer.

Barn som får kroppsdelar amputerade. De blir funktionsnedsatta. Inget blir som det var innan kriget.
Ångesten som håller på att spränga sönder barnen inifrån .

Barnen förlorar sin trygghet, har inte längre tillit till mamma eller pappa. De kunde ju inte skydda barnets syskon från döden.
Relationen mellan barn och föräldrar risker att vittra sönder.
Hur ska dessa barn kunna växa upp och känna trygghet och i sin tur förmedla trygghet till sina framtida barn?

Jag tar ställning för barnen! Det här är brott mot de mänskliga rättigheterna. Grova brott mot oskyldiga barn. Det är hög tid att världsledare tillsammans med FN och EU kommer fram till lösningar snarast, för barnens bästa.

Madelaine Pavlidis (FP)
Leg sjuksköterska
Landstingskandidat

Publicerad i Motala Vadstena Tidning den 2014-08-29

http://www.mvt.se/asikter/debatt/?articleid=10094542

Barnkonventionen fyller 25 år

Nu är det är dags att vi också tar steget för att stärka barnkonventionen!

 

Barnens bästa och alla barns möjligheter till utveckling, delaktighet och inflytande i hälso- och sjukvård och socialtjänst är en viktig del i arbetet för barnens rättigheter.

Sedan Sverige antog FN:s barnkonvention har medvetenheten om barns rättigheter blivit betydligt bättre. Men det finns fortfarande brister i svensk lagstiftning. I vår lagstiftning sägs att barnets inställning ska klarläggas om det inte är olämpligt. Det blir många gånger ett kryphål för myndigheterna att inte prata med barnen själva. Barnkonventionen, däremot, ställer krav på att alla barn har rätt att komma till tals.

 

Barnen utgör 20 % av befolkningen men de har sällan någon som för deras talan. Barnens rättigheter måste få en starkare ställning. Folkpartiet Liberalerna verkar för att barnkonventionen ska bli svensk lag. Barnens situation måste sättas i första rummet. Även Barnombudsmannen Fredrik Malmberg har tagit ställning för detta.

Det är inte acceptabelt att vi inte kan använda detta utmärkta instrument för att skydda våra unga. Om barnkonventionen gällde som lag skulle fler svenska lagar och bestämmelser som rör barn tas på större allvar och gälla alla barn i Sverige.

I alla frågor som rör barn ska utgångspunkten vara vad som är bäst för barnet!

Madelaine Pavlidis

 

 

Säkrare vård med nytt system

Ett nytt system för stöd vid medicinsk rådgivning kan öka patientsäkerheten, skriver Madelaine Pavlidis (FP), ledamot i landstingsfullmäktige.

Ett pilotprojekt angående en webbapplikation med medicinskt innehåll har prövats på tre vårdcentraler: en i varje länsdel samt på akuten på lasarettet i Motala. Syftet har varit att alla vårdsökande ska få bedömning av vårdbehov baserat på samma beslutsunderlag oavsett vart och när patienter ringer.

Det är framförallt för att garantera patientsäkerheten som rådgivningsstödet (=RGS webb) finns. Sjuksköterskan får vid varje samtal hjälp av kvalitetssäkrade beslutsunderlag för att kunna göra en så korrekt analys och bedömning som möjligt. Därefter får sjuksköterskan stöd i att avgöra hur snabbt en patient behöver få vård.

RGS webb stöder således sjuksköterskan genom hela bedömnings-, rådgivnings- och dokumentationsprocessen.

Med ett gemensamt rådgivningsstöd kan landstinget ha ett synsätt med likartade prioriteringar, brådskandegrader och egenvårdsråd. Östgötarna ska känna sig trygga med att få likvärdiga bedömningar och råd oavsett om man ringer sin vårdcentral, sjukvårdsrådgivningen eller besöker en akutmottagning.

Socialstyrelsen anser att det behövs riktlinjer som sjuksköterskorna ska kunna följa för att stärka patientsäkerheten. För nyexaminerade distriktssköterskor är det här ett utmärkt system. Innehållet grundas på forskning och nationella riktlinjer och uppdateras regelbundet. Det medicinska innehållet tas fram enligt en kvalitetssäkrad process. Därför gynnar RGS webb även erfarna sjuksköterskor. De kan även själva komma med förslag på ytterligare bedömningsunderlag.

Utvärderingen av pilotprojektet visar att RGS webb både kan bidra till ökad patientsäkerhet, ökad samsyn, stödja egenvårdsrådgivning samt fungerar som ett bra kunskapsstöd för sjuksköterskorna.

Det behövs utbildning, inskolning och tid för att kunna använda stödet optimalt. Min förhoppning är att det ska implementeras inom samtliga vårdcentraler och på andra mottagningar där telefonrådgivning ges. Det kommer att leda till ökad patientsäkerhet!

Madelaine Pavlidis (FP)Ledamot i landstingsfullmäktige

Publicerad i Corren den 2011-06-07

 

http://www.corren.se/asikter/debatt/sakrare-vard-med-nytt-system-5665651.aspx

Ett växande hot i EU

07:02 | 14-05-05

De abortfientliga isvindarna blåser allt kallare i Europa. Det är viktigare än någonsin med rakryggade feminister i Europaparlamentet, skriver Jenny Sonesson (FP) och Madelaine Pavlidis (FP).

Sverigedemokraternas motion om att införa samvetsfrihet för vårdpersonal i Östergötland röstades tack och lov ner av landstingsfullmäktige nyligen. Men de abortfientliga isvindarna blåser allt kallare i Europa. Det är viktigare än någonsin med rakryggade feminister i Europaparlamentet som står upp mot dessa kvinnoförtryckande krafter.

I Spanien är rätten till fri abort i fara efter att landets högerregering presenterat ett lagförslag som i princip innebär abortförbud. Om spanska parlamentet ger sitt klartecken kommer jämställdheten i Spanien kastas tillbaka till Francos dagar.

EU-medborgare har rätt till hälsa enligt fördraget. Men EU ska inte ha en gemensam abortlagstiftning. Det riskerar att vrida klockan tillbaka för länder som nått långt som Sverige. Men konsekvenserna av Polens, Irlands och Maltas abortförbud måste diskuteras. EU har mandat att arbeta för jämställdhet och mot diskriminering. Är det förenligt med den fria rörligheten att gravida kan dö om de råkar befinna sig på Malta? Är det rimligt att irländska incestoffer inte får hjälp i sitt hemland? Nej.

Vi måste minnas Savita Halappanavar. För två år sedan avled den indiska tandläkaren på ett irländskt sjukhus av graviditetskomplikationer. 31-åringen dog av blodförgiftning då hon nekades abort. Efter global kritik har lagen ändrats. Abort kan tillåtas men bara om kvinnan riskerar livet. Annars kan hon dömas till 14 års fängelse. Minst 4 000 irländskor lär årligen fortsätta resa till Storbritannien.

Unionen måste lyfta säkra aborter, preventivmedel och sexualundervisning ur ett jämförande folkhälsoperspektiv där goda exempel lyfts fram. I dag finns det knappt på kartan. Det gör däremot fetma, alkohol och tobak. EU-kommissionens hälsoprogram för 2014–2020 har en budget på över 400 miljoner euro och ska främja tryggare sjukvård och förebygga ohälsa.

Malta har i dag ansvaret för hälsofrågor inom EU-kommissionen. 2014 tillräder en ny EU-kommission. Det är trots allt en minoritet av EU:s medlemsstater som har abortförbud. Det är oacceptabelt att upprepa dagens situation där en kommissionär, från ett land som har totalt abortförbud, som själv är abortmotståndare ges ansvar för hälsofrågor.

Polen, Maltas och Irlands abortförbud får även konsekvenser för kvinnors hälsa utanför unionen. EU är världens största biståndsgivare, men kan inte vara en stark pådrivande aktör inom FN för kvinnors hälsa. Minst 50 000 kvinnor och flickor i världen beräknas årligen avlida i sviterna efter farliga aborter. Abortmotståndarna säger sig värna livet, i själva verket är det tvärtom. I en värld där religiösa krafter strävar efter kontroll över våra kroppar måste EU utgöra en motkraft. Kryssa därför en feminist i Europavalet!

 

Jenny Sonesson kandidat Europaparlamentet (FP) Madelaine Pavlidis landstingspolitiker (FP) leg sjuksköterska
http://www.corren.se/asikter/debatt/ett-vaxande-hot-i-eu-6932873-artikel.aspx

Nej till samvetsfrihet

Sverigedemokraterna har lämnat in en motion angående samvetsfrihet bland annat vid aborter. Vid landstingsfullmäktige i dag, den 23 april, tänker jag avslå motionen.

Ska hänsyn tas till vilka uppgifter som sjukvårdspersonal inte vill utföra på grund av att uppgifterna kan strida mot deras samvete? Jag har tagit ställning och mitt svar är NEJ till samvetsfrihet.

Aborter är en självklar del av yrket som barnmorska. Om man som barnmorska inte vill utföra den uppgiften av olika anledningar så ska man inte vara barnmorska.

Kvinnor som är patienter har rätt att mötas med respekt för sina val. Barnmorskor ska ha ett professionellt förhållningssätt och de ska följa de regler och lagar som styr yrket och som demokratiskt har beslutats i landet.

Svenska kvinnor har rätt till fri abort enligt lagen, etiska skrifter från Statens medicinsk-etiska råd om fostrets moraliska ställning samt barnmorskornas etiska kod. Barnmorskor har ett samhällsansvar. De får inte lägga in egna värderingar i bemötandet mot kvinnor.

En barnmorska har anmält sjukhus till DO, Diskrimineringsombudsmannen, hon har inte fått jobb som barnmorska eftersom hon enbart vill arbeta på förlossning eller BB. Frågan är varför barnmorskan valde ett yrke om hon inte kan tänka sig utföra de uppgifter som ingår i barnmorskerollen? Innan man vidareutbildar sig bör man ta reda på vilka arbetsuppgifter som ingår i yrket. Det är då man ska ha sin samvetsdebatt inte när man är klar med sin utbildning. DO ansåg inte att det var diskriminering när hon inte fick anställning som barnmorska utan att det rörde sig om arbetsvägran från hennes sida eftersom det i arbetsuppgifterna även ingår att medverka vid aborter.

Vilken patient vill ha rådgivning av en barnmorska som vägrar befatta sig med abort? Hur ska patienten kunna lita på att få objektiv information? Givetvis kan inte personalens religiösa övertygelser få bestämma arbetsbeskrivningen.

Vårdförbundet och Barnmorskeförbundet är emot att samvetsklausulen införs i Sverige. Jag instämmer helt i den bedömningen. Kvinnor ska alltid kunna känna sig trygga i att den sjukvårdspersonal som de möter är beredda att utföra de uppgifter som krävs, oavsett vilken tro sjukvårdspersonalen har.

Avslutningsvis, all sjukvårdspersonal har rätt till sin åsikt och religion. Men arbetsplatsen är inte en plats för religionsutövning utan för vårdarbete för patienter enligt svensk lagstiftning.

Jag råder den som inte vill medverka i en abort att välja en annan specialitet.

 

 

Publicerad 2014-04-23 06:00

Av Madelaine Pavlidis Landstingspolitiker (FP) Leg. sjuksköterska.
http://www.mvt.se/asikter/debatt/?articleid=9740544

Samvetsklausul

I Sverige har vi en lag som ger kvinnor rätt till abort. Aborter är en självklar del av yrket som barnmorska. Om man som barnmorska inte vill utföra den uppgiften av olika anledningar så ska man inte vara barnmorska. 

Kvinnor som är patienter har rätt att mötas med respekt för sina val. Barnmorskor ska ha ett professionellt förhållningssätt och de ska följa de regler och lagar som styr yrket och som demokratiskt har beslutats i landet. Utgångspunkten är att svenska kvinnor har rätt till fri abort enligt lagen, etiska skrifter från Statens medicinsk-etiska råd om fostrets moraliska ställning och barnmorskornas etiska kod. Barnmorskor har ett samhällsansvar. De får inte lägga in egna värderingar i bemötandet mot kvinnor.

En barnmorska har anmält sjukhus till DO, hon har inte fått jobb som barnmorska eftersom hon enbart vill arbeta på förlossning eller bb. Landstinget hänvisar till Hälso- och sjukvårdslagen och Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad barnmorska och kvinnors rättigheter enligt lagen. Kvinnor ska kunna  känna sig trygga i att den personal som de möter är beredda att utföra de uppgifter som krävs. 

All personal har rätt till sin åsikt och religion. Frågan är varför barnmorskan valde ett yrke om hon inte kan tänka sig utföra de uppgifter som ingår i barnmorskerollen?

Vårdförbundet är helt emot att samvetsklausulen ska införas i Sverige. Jag instämmer helt i den bedömningen. Patienter ska kunna veta att de blir lika bemötta utifrån lagstiftningen. Det ska inte bero på vilken tro personalen har. I Sverige är vi för fri abort. Om det inte finns säker abort så görs abort ändå med risk för kvinnans liv. 

Slutligen, jag tvingar inte människor till uppgifter som strider mot deras samvete. Jag råder den som inte vill medverka i en abort att välja en annan specialitet.

Volontärer gör vården mänskligare

10:30 | 14-03-11

  

Utbildade volontärer kan bidra med sådant som vårdpersonalen inte hinner med, skriver Madelaine Pavlidis (FP).

 

Volontärer med tidigare erfarenhet från vården kan bidra med medmänsklig närhet.

Danderyds sjukhus startade ett pilotprojekt med volontärer i deras verksamhet. Kravet var att man hade erfarenhet från arbete inom vården. Innan de började arbeta fick de utbildning av Röda korset och av Danderyds sjukhus. Projektet har visat att volontärerna bidrar till bättre vård genom att patienterna blir lugnare.

Vårdförbundets förbundsordförande Sineva Ribeiro har funderingar över Danderyds exemplariska initiativ och hon varnar för att volontärer kan komma täcka upp för personalbrist. Det är inte upphovet till insatsen, det är heller ingen fara som ligger och lurar. Under mina 34 år som legitimerad sjuksköterska inom sjukvården har det aldrig funnits tillräckligt med tid att sitta ner och trösta en längre stund oavsett vilken färg det har varit på det politiska styret.

Vi måste vara realistiska, se det från patienternas sida. Vad behöver de, vad kan vården i dag inte fullt ut bidra med? Volontärer är ett komplement till de anhöriga och vänner som kanske inte finns eller har möjlighet att besöka patienterna. De ska inte ta över någons arbetsuppgift. Det är viktigt inte minst ur ett säkerhetsperspektiv. Den vårdande uppgiften kommer fortsatt göras av ordinarie personal.

Vi måste höja blicken, se vad som gagnar patienterna. Volontärer kan prata med dem om livet, läsa högt ur en bok eller tidning och bara sitta lugnt hos patienterna, som en anhörig.

Vi folkpartister ser gärna att vi i vårt landsting kan utveckla detta. Det är ett sätt att skapa en bra och läkande vårdmiljö för våra patienter.

Tänk dig själv, om du var helt ensam, skulle inte du vilja ha lite sällskap och medmänsklighet då?

 

Madelaine Pavlidis (FP) Landstingspolitiker Leg sjuksköterska
http://www.corren.se/asikter/debatt/volontarer-gor-varden-manskligare-6799807-artikel.aspx
 

Jag anmälde mannen som misshandlade min väninna, mot hennes vilja.

Jag anmälde mannen som misshandlade min väninna, mot hennes vilja. Jag insåg att det var det bästa jag kunde göra.

Några dagar efter misshandeln skrev jag ner på ett papper, de skador hon hade fått.
Jag tänkte att jag skrev en journalanteckning (jag arbetar som sjuksköterska). Jag började från huvudet och "gick neråt" avslutade med fötterna. Blåmärken, skador från krossat glas, sår, rivmärken mm. Jag lärde mig sedan texten utantill.

Efter flera månader var det dags för rättegång. På väg in till rättegången försökte mannen ta kontakt med min väninna. Men jag hindrade honom.
Under rättegångens förhandling fick jag vänta utanför rättegångssalen. Det var läskigt. Till slut blev det min tur. Under vittnesförhöret darrade jag, grät lite, stockade mig. (Det var flera år innan jag blev nämndeman. Jag visste inte något om hur en rättegång gick till). Men jag var trovärdig och mannen blev dömd för misshandel.

Jag gjorde något och jag gjorde skillnad. Det kan vi alla göra för våra medsystrar som behöver hjälp. Jag gjorde det bästa för min väninna. Hon blev så småningom fri från denna man.

Barnets frihet framför religiös ritual

1990 skrev Sverige under FN:s barnkonvention där barns rättigheter slås fast. Omskärelse av omyndiga pojkar utan medicinsk indikation krockar med barnkonventionen då det inte är barnets behov som utgör grund för ingreppet utan föräldrarnas eller omgivningens tradition, religion och sedvänjor.

Mot bakgrund av att ingreppet är oåterkalleligt och kan leda till allvarliga komplikationer anser vi att Fredrik Malm för ett icke liberalt resonemang när han förespråkar omskärelse på omyndiga barn.

I Sverige är rätten att utöva sin religion grundlagsstiftad. Denna positiva rättighet ska dock inte tillåtas förvanskas till att i religionens namn utöva förtryck eller våld på andra människors frihet.

Grundtanken med lagen från 2001 angående omskärelse av pojkar, var att erbjuda en patientsäker vård. När BO och företrädare för vårdorganisationer slår fast att de medicinska riskerna inte elimineras för att de utförs av läkare måste lagstiftarna skärpa lagen. Könsstympning på flickor är förbjudet. I dagsläget har pojkar i sammanhanget ett svagare skydd för sin kroppsliga integritet än vad flickor har. Det är oacceptabelt och strider mot en jämlik vård.

Det är dags att erbjuda omskärelse på icke medicinsk grund till pojkar när de uppnått 18 års ålder och kan göra ett moget övervägande utan påtryckningar från omgivningen. Omskärelse på minderåriga barn är en kränkning av barnets rätt till sin kropp och bör därför förbjudas.

Madelaine Pavlidis
Landstingspolitiker FP Linköping