Hemsjukvårdsreformen

I januari 2014 är det tänkt att en hemsjukvårdsreform ska genomföras i Östergötland. Det innebär att ansvaret för hemsjukvården förs över från landstinget till kommunerna. Med hemsjukvård avses hälso- och sjukvårdsinsatser som sker i hemmet.

Syftet är att ge patienter och brukare en bättre och mer kontinuerlig hemsjukvård när ansvaret samlas hos en och samma huvudman, i det här fallet hos kommunerna.

Målet är att göra tillvaron enklare och tryggare för invånarna.  I stället för att landstinget ger vissa insatser när en patient vårdas i hemmet och kommunen andra, ska kommunerna få huvudansvaret.

Det här leder till att den som vårdar patienten får en bättre helhetsbild, vilket i sin tur leder till större patientsäkerhet och en ökad trygghet för invånarna.

Grundprincipen är att de som behöver hälso- och sjukvård i hemmet ska få den av kommunen, medan de som kan ta sig till en vårdcentral eller mottagning får vård av landstinget.

Vi har något som heter Tröskelprincipen. Det innebär att den som kan ta sig till landstingets vårdinrättning ska vända sig dit, hälso- och sjukvård i hemmet är till för dem som av hälsoskäl inte kan ta sig till en vårdcentral eller mottagning.

De flesta av landets kommuner har tagit över ansvaret för hemsjukvården från landstingen, och erfarenheter av det är positiva.  Därför finns det ett nationellt mål om att all hemsjukvård i Sverige ska överföras till kommunerna.

Landstinget och de 13 kommunerna i Östergötland har som gemensam ambition att överföra ansvaret för hemsjukvården till kommunal regi. Idag kommer förhoppningsvis vi/landstingsfullmäktige besluta om att hemsjukvården ska tas över av kommunerna. De krävs även att de 13 fullmäktigeförsamlingar i länets kommuner förväntas besluta om detta före den 31 mars för att reformen ska kunna träda i kraft i enlighet med avtalet.  

Den 1 januari 2014 är det tänkt att ske en skatteväxling mellan landstinget och kommunerna. Det innebär att landstinget för över pengar till kommunerna för det som motsvarar kostnaden för hemsjukvården.

Då ska en skatteväxling på 25 öre genomföras. Parterna är överens om detta.

Om allt går enligt planen så kommer kommunerna att överta verksamhetsansvaret den 20 januari 2014, syftet med tidsförskjutningen är att skapa goda förutsättningar för en bra och patientsäker övergång, vilket bedömts vara svårare i direkt anslutning till jul- och nyårshelgerna.

Förändringar för medarbetarna

Det pågår en övergripande plan för verksamhetsövergång från landstinget till kommunerna.  Under 2013 kommer vissa medarbetare att bli erbjudna att övergå till en kommun. Exakt vilka som berörs av detta erbjudande kommer inte att vara klart förrän under det här året.

Jag vill också påpeka att flera fackliga organisationer har från början varit med i processen.

Under 2013 finns gott om tid för planering utifrån de nya förutsättningarna.

Ansvarsfördelningen

Hemsjukvård ska vara ett kommunalt ansvar.

Landstinget ansvarar för specialiserad hemsjukvård, konsultativt stöd, sällankompetens (utförs väldigt sällan i hemsjukvården).

Landstinget behåller även ansvaret för alla läkare.

Parterna förbinder sig att göra gemensamma analyser av hur läkarrollen ska tolkas.

Utveckling

Gemensamt utvecklingsavtal ska tecknas mellan landstinget och respektive kommun.

Den reform som genomförs 2014 kommer också att fortsätta genom att parterna fortsätter att bedriva ett gemensamt utvecklingsarbete.   De forsknings och utvecklingsarenor som finns i länet är viktiga motorer för den fortsatta utvecklingen.

Uppföljning

Parterna är överens om att hemsjukvårdsreformen ska följas upp kontinuerligt och utvärderas om avtalets intentioner uppfylls både i form av medicinska resultat och i upplevd kvalitet och vara ett stöd i det fortsatta utvecklingsarbetet.

Parterna är också eniga om att det finns behov av gemensam avvikelseuppföljning .

Verksamhetsövergång

Jag kan känna en viss oro för vad effekterna blir vid övergången.  Det gäller att samverkan mellan kommunerna och landstinget blir bra.

Många riskanalyser är genomförda för att säkerställa att de identifierade riskerna minimeras i planering och genomförande.

 

Risker specifika för psykiatrisk hemsjukvård

Patienter och närstående som idag får vård i landstingets psykiatri och känner trygghet där vill inte byta till kommunal psykiatrisk hemsjukvård.

Valfriheten begränsas också för patienter som har boendestöd/hemtjänst och därför hänvisas till kommunal psykiatrisk hemsjukvård.

Åtgärd: Personalen som vårdar patienten i landstinget respektive kommunen måste ha ingående kunskap om förändringen och vilka fördelar den medför för att kunna lugna och motivera patienter och närstående att acceptera den nya vårdorganisationen

Gränsdragningen och definitionen av vad som är kommunal hemsjukvård respektive specialiserad psykiatri måste göras tydligare. Hänsyn ska tas till lokala förutsättningar men en gemensam generell princip måste gälla i hela länet. Vidare måste klargöras vilka kriterier som ska uppfyllas då patienten flyttas mellan de olika huvudmännen.

Gediget arbete har genomförts . Mer kommer att ske detta år. Jag har förtroende för processen. Men det gäller att vi följer upp hur det går.

 

Debatterat om i landstingsfullmäktige mars 2013

Madelaine Pavlidis

Översyn av budskapet i kallelser och informationsbrev

Jag är ledamot i en Brukardialog som förra året intervjuade medborgare angående screening.

GCK gynekologisk cellprovskontroll.

Flera av de yngre kvinnorna deltar inte i provtagningen eftersom de är vaccinerade med HPV-vaccin (humant papillomvirus).
Det kan tydas som brister i informationen i kallelsen, eftersom vaccination ska ses som ett komplement till cellprovtagning.

 

På kallelsen står det att undersökningen inte gör ont.
”Det gör ju ont och så säger man att det är smärtfritt!” sa en kvinna.
Ärlighet efterfrågas om att undersökningen kan upplevas som obehaglig.

Idag är det märkligt besked kring avbokning angående cellprovtagning då man hänvisar till drop-in och att tiden inte behöver avbokas även om man inte kan komma den erbjudna tiden.

Mammografi.

Det efterfrågas information på kallelsen om när det gör minst ont under menscykeln att göra screening-undersökning.

Generella kallelser

Kallelser ska vara tydliga. De ska inte innehålla för mycket text. Jag anser att kallelserna måste vara specifika för varje enhet, varje undersökning eller besök.

 

Debatterat om i Landstingsfullmäktige 2013-03-04

Madelaine Pavlidis