Madelaine Pavlidis banner

Madelaine Pavlidis banner

fredag 17 september 2010

Satsa på bättre elevhälsa


650 miljoner kronor kommer att satsas på bättre elevhälsa under åren 2012-2013. Linköpings kommun och landstinget bör därför omedelbart inleda samarbete och utveckla arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. Det anser folkpartisterna Madelaine Pavlidis och Carina Boberg.


Huvudvärk, stress och risk att utsättas för våld, så mår och upplever Linköpings ungdomar livet och likaså ungdomar i hela landet. Under nästa mandatperiod ska Alliansen i landstinget, i samarbete med länets kommuner, ha kommit en god bit på väg mot en lösning av detta problem.

Hälsovården i skolorna ska förnyas och stärkas med högre personaltäthet och större kompetens, särskilt med inriktning på psykisk ohälsa. Fler sjuksköterskor, psykologer och kuratorer ska tillföras skolorna. Lärare ska få träning i att tidigt uppmärksamma tecken på problem. Utökat samarbete mellan lärare och hälsovården och rutiner för kontakter och samarbete med föräldrar ska införas.

Detta är inte vallöften. Det är grunden för den satsning som måste göras för att vi ska få ungdomar, som mår bra, uppnår bra resultat i skolan och är redo att gå ut i arbetslivet eller till högre studier efter grundskola och gymnasium.

Regeringen satsar, på Folkpartiets initiativ, 650 miljoner kronor på bättre elevhälsa under åren 2012-2013. Det kommer att räcka till cirka 700 nya tjänster. Inte tillräckligt men det tar tid att genomföra de förändringar som krävs och att få den utbildade personal som behövs.

Landsting och kommuner måste också satsa resurser på att vidareutbilda personal på skolor och i primärvården.

Linköpings kommun och landstinget bör därför omedelbart inleda samarbete och sätta igång arbetet med utbildningsinsatser och att utveckla arbetet mot psykisk ohälsa. Målet skall vara att Linköping 2012 är redo att satsa på bättre elevhälsa och få del av de pengar som regeringen fördelar.

Samtidigt kommer samhället att spara pengar på att våra ungdomar mår bra, skolan fungerar och undervisningen ger bättre resultat. I ett vidare perspektiv kommer vi också att kunna tillgodoräkna oss vinster på minskad arbetslöshet, mindre förtidspensioner och kanske det viktigaste - människor med hög livskvalitet.

MADELAINE PAVLIDIS (FP) LANDSTINGSFULLMÄKTIGE

CARINA BOBERG (FP) KOMMUNFULLMÄKTIGE

Publicerat i Corren den 2010-09-17
 
 

tisdag 14 september 2010

Äldres rätt till gemensamt boende



En av de viktigare frågorna för Folkpartiet i årets valrörelse är rätten för äldre att bo tillsammans. Det finns dock flera infallsvinklar i frågan som Madelaine Pavlidis, folkpartistisk landstingspolitiker belyser.
 

Äldre som har levt ett helt liv tillsammans ska inte behöva skiljas när den ena behöver flytta till ett äldreboende. Många äldre par utsätts för ett onödigt lidande när de tvingas flytta ifrån varandra. Därför är detta en av de viktigaste frågorna för Folkpartiet i årets valrörelse. Det finns dock flera infallsvinklar i frågan.

I mitt arbete som sjuksköterska har jag träffat flera makar som upplever stor trötthet efter att ha vårdat sin anhörig under flera år. De önskar att själva få bo kvar hemma. De behöver "vara sin egen för att orka med livet."

Däremot finns ofta önskemål om ett särskilt boende så nära hemmet som möjligt för att den närstående lätt ska kunna ta sig till boendet och hälsa på.

I många fall tycker makarna själva att den bästa lösningen är att endast den make som har stora vård- och omsorgsbehov flyttar till äldreboendet. Men det kan också vara så att paret inget hellre vill än att fortsätta leva tillsammans.

Att bo tillsammans i ett äldreboende när "bara" den ena maken har stora omsorgsbehov måste alltid vara ett frivilligt val och ett önskemål från båda makarna för att vara aktuellt. I Göteborg erbjuds den friskare maken att göra längre besök och att "provbo" utan att avyttra sin tidigare bostad. En annan lösning kan vara att den ena parten bor på ett demensboende och den andra i en lägenhet i samma hus.

Erfarenheter visar också, att när en frisk make/maka flyttar med på ett äldreboende, att denne fortsätter ta ett stort ansvar för vården av sin närstående och att situationen ofta blir arbetsam både fysiskt och psykiskt för den friskare maken/makan.

Det är viktigt att balansera och nyansera denna debatt för att inte skuldbelägga i de fall där sjukdom och ohälsa gör det svårt eller omöjligt att dela boende den sista tiden. Här måste man med stor känslighet se att det finns olika behov och möjligheter och hitta goda lösningar i varje enskilt fall. I liberal anda ska det vara valfrihet för individen.

"I nöd och lust" kanske inte räknade med så svår ohälsa och sjukdom?

MADELAINE PAVLIDIS

PÅ FP:S LANDSTINGSLISTA

Publicerad i Corren den 2010-09-14